Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en större förståelse för hur tvärvetenskaplig forskning tillämpas på Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. Vårt mål är att tillämpa befintlig teori på insamlad empiri för att tillsammans med vår uppfattning få insikt i hur en Kunskapsintensiv Organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sådan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssätt. Vi använder en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med personer i ledningspositioner på Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien används teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Tjänsteföretag har fått en alltmer ökad betydelse för svensk ekonomi under senare år. Dessa företag drivs under olika förutsättningar och ett sätt att dela in dem kan vara efter hur kunskaps- respektive kapitalintensiv dessa är. Syftet med uppsatsen var att undersöka om utformning av ekonomistyrning skiljer sig åt beroende på hur kunskapsintensiv verksamhet som bedrivs. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer vid fyra tjänsteföretag, två med kunskapsintensiv verksamhet och två med rutinintensiv verksamhet. Uppsatsens teoridel beskriver ekonomistyrningens styrmedel samt olika faktorer som påverkar ekonomistyrningen.

Vår uppfattning är att organisationen måste vara konsekvent i sitt strategiarbete, även för ett avgränsat område som medarbetarsamtalet, om målöverensstämmelse ska uppnås. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer där medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlägga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa målöverensstämmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts på tre olika hierarkiska nivåer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats på Simons styrmodell ?levers of control? som bygger på att organisationens alla värderingar, mätningar, interaktion och gränser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

Uppsatsens titel: Att köra tandem ? i en Kunskapsintensiv Organisation Seminariedatum: 2006-12-20 Ämne/Kurs: FEK 582. Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Cecilia Ljung, Jenny Ramkrans, Marie Thorstensson Handledare: Nadja Sörgärde Nyckelord: kunskapsarbetare, identitet, rådgivare, emotionell intelligens, ego-boost Syfte:Syftet är att studera samarbetet mellan två olika grupper av kunskapsarbetare samt försöka förklara varför det fungerar i denna specifika situation. Metod:Vi har valt att arbeta utifrån ett kvalitativt och induktivt arbetssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har vi gjort en fallstudie av Lunds universitet.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartläggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omständigheterna råder och eventuell problematik som uppstår undersöks dess medlande verksamhet i gränslandet mellan forskning, politik och näringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall..

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en Kunskapsintensiv Organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen.

Kompetensutveckling är i många företag en lika självklar förutsättning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hålla sig vid liv och vara framgångsrik. Arbetet med att utveckla en organisation går inte att generalisera eftersom varje företag är en komplex organism. Uppsatsen fokuserar på att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling värderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sätt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar även upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mätas och tas tillvara.Syftet med studien är därmed: att analysera uppfattningar om värdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgångspunkt från intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstående har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie på Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgår från teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt område.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar också medarbetarnas syn på en eventuell expansion. Studien är uppbyggd på ett deduktivt sätt och empirin bygger på intervjuer med ledare och medarbetare från två fallföretag..

Hur kan det förklaras att läkare har svårt att acceptera icke-läkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien är byggd på litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen används teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till två möjliga förklaringar till varför läkarna har svårt att acceptera icke-läkare i rollen som chef.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar också medarbetarnas syn på en eventuell expansion. Studien är uppbyggd på ett deduktivt sätt och empirin bygger på intervjuer med ledare och medarbetare från två fallföretag..

The purpose of this study was to investigate, through a qualitative survey, the need of knowledge and strategy in organisations today and tomorrow. The empirical investigation is built on a semi structured interview that was conducted on nine different companies in Gislaveds community. The companies were from three different branches namely: tree, metal and polymer. Three interviews were conducted in each branch.The result from the interviews showed that the globalisation had put the companies under hard competition which had made the need for rationalisation and effectivness more apparent. Having said this, the demands on the organisation and the individuals within it will constantly increase.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En Kunskapsintensiv Organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov.

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.

The purpose of this thesis is to explore how the internal information processing and management is carried out within a unit of Viskafors municipality. Furthermore, to explore and make recommendations of how the organisation can improve its internal information management. To get a full picture I have interviewed people at different levels of the organisation. The main findings showed that there was a dysfunction in the internal information processing and management. For example the study showed that the internal information did not reach out to the different parts of the organisation due to insufficient information processing.